Ja, penning skulder är väl inget man tycker om att ha. Tycker inte jag i alla fall. Jag mår dåligt av att vara skyldig någon pengar, även om det bara är små summor. Att någon är skyldig mig pengar kan jag ha överseende med, om det är inom rimliga gränser eller om vederbörande säger till att de inte kan betala igen just nu, men när det gått plus minus 10 år och jag inte hört ett enda ord de senaste 5 åren börjar det gnaga. Jag blir bitter. Jag har ringt er och påmint er om att ni är skyldiga mig pengar, jag har skickat er sms och undrat... Det svar jag fick sista gånger var att jag skulle få mina pengar nästa månad, det är ca 5 år sedan nu. Är det rimligt att jag ska behöva påminna er igen...? Det gäller bara 5.000:- jag vet att det är småsummor (i er värld) men jag lånade ut dem för att ni skulle kunna följa med på den planerade resan vi gjorde för många år sedan nu. Det var en liten del av mina arvspengar efter mamma, men det betyder inte att jag inte vill ha tillbaka dem. Ni har betalat 5.000:- av de ursprungliga 10.000:- ni lånade. Alltid något. Jag vet inte hur jag ska göra, jag orkar inte hålla på och påminna er igen för det känns småaktigt och gnatigt... Jag vill egentligen med detta inlägg, att ni kanske kommer på att ni fortfarande faktiskt har en skuld till mig.
//M
